Vad gör jag? Jag har varit i sängen hela veckan med en svår förkylning, har jag lyckats köra en sedan Cardiff Half där jag drog min vänstra vaden, och nu är jag stod ute i frysning slagregn om att köra en till! Stod vid startlinjen, värmts till skelettet redan går tuta .... here we go again:)

Som jag sa, skulle jag varit i sängen med en kall föregående vecka före loppet, var hit och missa om jag skulle göra loppet men fredag ​​morgon kände jag mig lite bättre (förutom horrendus hosta) så jag tänkte varför inte. Jag visste att jag bara skulle sitta runt på söndag morgon önskar jag hade gjort loppet ändå.

Vakna upp söndag morgon tittade jag ut genom fönstret och oh jävel regnade det hårt, såg den varma sängen väldigt inbjudande, men ingen jag skulle. Anländer till Cwmbran Stadium om något hade vädret blev lite sämre, men jag klättrade på bussen för resan upp till Blaenavon för start. Runners samlades i Rugby Club före loppet, och trots de villkor utanför alla var uppsluppen och massor av skratt att gå runt:)

Jag bestämde att jag skulle försöka täcka den första delen av loppet så fort jag kunde, jag visste inte mycket träning skulle jag inte riktigt har kraften att hålla på hela tävlingen. Så jag bältade den i början planering på bara överleva den sista delen av kursen. Jag lyckades täcka de första 5 km i drygt 20 minuter (goda nyheter för nästa 5km loppet!).

Hela vägen runt alla stödjande (eller bara promenad med hunden), den PCSOs dirigera trafik, och alla andra runners var mycket vänlig och uppmuntrande. Det är den största skillnaden som slog mig om det här jämfört med Cardiff Half .

Som väntat efter ca 9 miles jag kunde känna mina ben blir tunga och min takt saktade ner. Vinden hade plockat upp igen och stundtals höll löpare på plats, inte trevligt i det här skedet i loppet. Genom 11 miles mitt bröst fick tight och jag var tvungen att sluta ett par gånger för några hosta passar: (Fortfarande anländer till stadion för ett varv och en halv lyckades jag ta lite mer energi någonstans ifrån.

Jag slutade till slut på 1:56:33, genomvåt, trött, värkande, men med ett stort leende på läpparna! Mer som en gång från en utbildning springa, men det är bra med tanke på omständigheterna. Jag kommer definitivt att vara tillbaka nästa år, förhoppningsvis Jag ska vara i mycket bättre fysiskt tillstånd att köra och gudarna vädret kommer att bli leende på händelsen;)

Allt som sa att det var skönt att komma hem till ett varmt bad och några kalla öl:)